Du kan ändå behöva undervisa den kontroversiella frågan

Om du svarat på frågorna i beslutskartan och det tog dig till den större rutan till höger, då borde du överväga att inte undervisa om den kontroversiella frågan. 

Det är däremot inte alltid möjligt, eftersom det finns flera skäl varför lärare ibland måste undervisa kontroversiella frågor. Inom vissa ämnesområden finns det vissa kontroversiella frågor som är nödvändiga att behandla. Exempelvis kan det vara nödvändigt att behandla Israel-Palestina konflikten inom ämnen likt religion, samhällsvetenskap och historia.

Sedan finns det ämnesområden eller ett visst kursinnehåll som i sig kan upplevas som kontroversiellt. De som undervisar i till exempel feministiska, queer, anti-rasistiska och postkoloniala perspektiv har erfarit att undervisningen varit som konfliktfylld. 

Ibland måste man därför undervisa om kontroversiella frågor, antingen för att ämnesområden kräver det, eller för att ämnesområdet i sig är kontroversiellt. Bara för du hittade till denna ruta betyder det därmed inte att du bör undvika att undervisa om den kontroversiella frågan. 

Det beslutskartan erbjuder är insikt om de utmaningar som specifikt du står inför när du ska undervisa kontroversiella frågor. Den är inte till för att hindra att du utför den undervisning som du är tvungen att genomföra.

Material

Hess, Diana E. Controversy in the classroom: The democratic power of discussion. The critical social thought series. New York: Routledge, 2009.

Pace, Judith L. Hard questions: Learning to teach controversial issues. Lanham, Maryland: Rowman & Littlefield, 2021.

Portin, Fredrik. ”The Diplomatic Teacher: The Purpose of the Teacher in Gert Biesta’s Philosophy of Education in Dialogue with the Political Philosophy of Bruno Latour”. Studies in Philosophy and Education 39, nr 5 (september 2020): 533–48. https://doi.org/10.1007/s11217-020-09712-1.

Övrigt

Om du upplever att denna beslutskarta var till hjälp, sprid det gärna vidare till dina kollegor och andra som potentiellt har användning av den.

För frågor och kommentarer, kontakta gärna Fredrik Portin, Malmö universitet (fredrik.portin@mau.se).