Du kan ändå behöva undervisa den kontroversiella frågan

Om du svarade på frågorna i verktyget och det tog dig till den större rutan till höger, bör du överväga hur du ska hantera eventuella problem som uppstår på grund av dina utmaningar.

Om du svarar nej på flera av frågorna kan det kanske vara frestande att undvika frågan helt och hållet i undervisningen – en strategi som många lärare söker sig till.

Det är däremot inte alltid möjligt, eftersom det finns flera skäl till varför lärare ibland måste undervisa om kontroversiella frågor. Inom vissa ämnesområden finns det kontroversiella frågor som är nödvändiga att behandla. Exempelvis kan det vara nödvändigt att behandla Israel-Palestina-konflikten inom ämnen som religion, samhällsvetenskap och historia.

Sedan finns det ämnesområden eller ett visst kursinnehåll som i sig kan upplevas som kontroversiellt. De som undervisar i till exempel feministiska, queer, anti-rasistiska och postkoloniala perspektiv har erfarit att undervisningen har varit konfliktfylld. 

Ibland måste man därför undervisa om kontroversiella frågor, antingen för att ämnesområden kräver det, eller för att ämnesområdet i sig är kontroversiellt. Bara för du hittade till denna ruta betyder det därmed inte att du bör undvika att undervisa om den kontroversiella frågan. 

Det verktyget erbjuder är insikt om de utmaningar som specifikt du står inför när du ska undervisa kontroversiella frågor. Det är inte till för att hindra att du utför den undervisning som du är tvungen att genomföra. Istället är förhoppningen att du ska använda det för att förbereda en undervisning som blir till glädje för både dig och dina studenter.

Lycka till!

Material

Hess, Diana E. Controversy in the classroom: The democratic power of discussion. The critical social thought series. New York: Routledge, 2009.

Pace, Judith L. Hard questions: Learning to teach controversial issues. Lanham, Maryland: Rowman & Littlefield, 2021.

Portin, Fredrik. ”The Diplomatic Teacher: The Purpose of the Teacher in Gert Biesta’s Philosophy of Education in Dialogue with the Political Philosophy of Bruno Latour”. Studies in Philosophy and Education 39, nr 5 (september 2020): 533–48. https://doi.org/10.1007/s11217-020-09712-1.

Övrigt

Om du upplever att detta verktyg var till hjälp, sprid det gärna vidare till dina kollegor och andra som potentiellt har användning av det.

För frågor och kommentarer, kontakta gärna Fredrik Portin, Malmö universitet (fredrik.portin@mau.se).