Granskar man forskningslitteraturen om att undervisa kontroversiella frågor, framträder lärarens personliga bekvämlighet med att undervisa om kontroversiella frågor som en avgörande orsak varför lärare väljer att inte undervisa en kontroversiell fråga. Denna ruta berör tre olika saker som gör lärare obekväma med att undervisa kontroversiella frågor.

Läraren saknar kunskap om den kontroversiella frågan

För det första kan du bli obekväm med att undervisa en kontroversiell fråga om du upplever att du saknar kunskap om den kontroversiella frågan. 

Många lärare anger att de undviker att undervisa kontroversiella frågor eftersom de upplever att de inte alltid har den bakgrundskunskap som krävs för att själv kunna förstå aspekter av vissa kontroverser. Det innebär att de inte känner att de har den expertis som krävs för att kunna undervisa om det kontroversiella på ett trovärdigt och överlagt sätt.

Alltså, för att kunna undervisa en specifik kontroversiell fråga, vill lärare känna att de har ingående kunskap i frågan så att de kan bemöta alla perspektiv och åsikter som potentiellt lyfts fram av studenterna i undervisningen. Har de inte den kunskapen, kan de därmed välja att avstå från att undervisa om den kontroversiella frågan.

Läraren har inte utvecklat en åsikt om den kontroversiella frågan

För det andra anger vissa lärare att de är obekväma med att undervisa en kontroversiell fråga när de inte upplever att de själva utvecklat en egen åsikt i frågan. 

Detta är naturligt om du inte utvecklat en åsikt om en specifik fråga. Ofta har nämligen frågan nyligen blivit kontroversiell i samhällsdebatten eller i skolan. Därför har du kanske inte hunnit sätta sig in i frågan eller reflekterat över hur du själv ska positionera dig i relation till den.

Att du inte har en åsikt i en viss fråga behöver inte nödvändigtvis vara ett hinder för att undervisa om den kontroversiella frågan. Som generell regel är det nämligen klokt att du inte i onödan uttrycker dina egna åsikter och perspektiv när du undervisar. Istället bör du och andra lärare hellre låta de åsikter och perspektiv som uttrycks i materialet eller hos studenterna stå i centrum.

Om du däremot inte utvecklat en åsikt i frågan kan det inbjuda en nivå av osäkerhet för dig i din undervisning. Det kan exempelvis innebära att du inte nödvändigtvis vet hur du kommer att förhålla dig till de åsikter och perspektiv som potentiellt uttrycks i undervisningen, vilket gör det svårare för dig att bemöta det som uttrycks.

Läraren tvivlar på att hen är den rätta personen att undervisa den kontroversiella frågan

För det tredje frågar sig lärare ibland om de är den rätta personen att undervisa en specifik kontroversiell fråga. Exempelvis kan en medelålders man uppleva att det är problematiskt att undervisa om sexuellt våld mot kvinnor. Likaså om en vit person ska undervisa om rasism för en grupp med mestadels icke-vita studenter.

Läraren blir därför obekväm med att undervisa om en kontroversiell fråga eftersom hen tänker att hen inte har legitimitet att undervisa den eller saknar trovärdighet i studenternas ögon.

Alternativt kan en lärare tvivla på om hen bör undervisa en kontroversiell fråga eftersom hen står för nära den. Omvänt från den andra orsaken som beskrevs ovan, kan det här vara fråga om en lärare som har en mycket tydlig åsikt i en fråga. 

Hen förmår alltså inte låta materialets eller studenternas åsikter och perspektiv stå i centrum. Här blir läraren obekväm eftersom hen inte upplever att hen kan vara opartisk i sin undervisning.

Vi kan även tänka oss en lärare som personligen påverkas av den fråga som ska behandlas. Till exempel kan en lärare känna sig obekväm med att undervisa om flyktingpolitik om hen själv eller någon i släkten är en flykting. 

Oberoende vad orsaken är att du inte känner dig bekväm, bör du bearbeta med det som utmanar din bekvämlighet innan du undervisar den kontroversiella frågan. Alternativt kan du istället be någon annan undervisa om frågan. Och som en sista lösning kan du alltid överväga att inte behandla just den kontroversiella frågan överhuvudtaget.

Material

Busey, Christopher L., och Evan Mooney. ”Controversy and social studies teacher education”. Academic Exchange Quarterly 18, nr 4 (2014): 113–18.

Goldberg, Tsafrir. ”Between Trauma and Perpetration: Psychoanalytical and Social Psychological Perspectives on Difficult Histories in the Israeli Context”. Theory & Research in Social Education 45, nr 3 (03 juli 2017): 349–77. https://doi.org/10.1080/00933104.2016.1270866.

Misco, Thomas, och Nancy C. Patterson. ”A Study of Pre-Service Teachers’ Conceptualizations of Academic Freedom and Controversial Issues”. Theory & Research in Social Education 35, nr 4 (september 2007): 520–50. https://doi.org/10.1080/00933104.2007.10473349.

Papamichael, Elena, Mary Gannon, Bojka Djukanovic, Rosa Garvín Fernández, David Kerr, och Ted Huddleston. Living with Controversy: Teaching controversial issues through education for democratic citizenship and human rights: Training pack for teachers. Strasburg: Council of Europe, 2015.

Parker, Walter C, och Diana E. Hess. ”Teaching with and for Discussion”. Teaching and Teacher Education 17, nr 3 (april 2001): 273–89. https://doi.org/10.1016/S0742-051X(00)00057-3.

Stradling, Robert. ”The Teaching of Controversial Issues: An Evaluation”. Educational Review 36, nr 2 (juni 1984): 121–29. https://doi.org/10.1080/0013191840360202.

Washington, Elizabeth Yeager, och Emma K. Humphries. ”A Social Studies Teacher’s Sense Making of Controversial Issues Discussions of Race in a Predominantly White, Rural High School Classroom”. Theory & Research in Social Education 39, nr 1 (januari 2011): 92–114. https://doi.org/10.1080/00933104.2011.10473448.

Övrigt

Om du upplever att denna beslutskarta var till hjälp, sprid det gärna vidare till dina kollegor och andra som potentiellt har användning av den.

För frågor och kommentarer, kontakta gärna Fredrik Portin, Malmö universitet (fredrik.portin@mau.se).