Bara för att du har förtroende för din studentgrupp, betyder det inte att de kan behandla frågor som är kontroversiella. De kan nämligen vara hur trevliga och välkomnande som helst. Men när något är kontroversiellt, undervisar man ofta under helt andra förutsättningar och med en annan risk. 

Forskningsstudier visar bland annat att lärare tvivlar på deras studenters förmåga att föra konstruktiva samtal om kontroversiella frågor. Eftersom lärare tvivlar på studenternas förmåga, väljer de ofta att hellre undvika även undvika att behandla kontroversiella frågor.

Det tar tid att lära sig att bemöta varierande perspektiv på ett respektfullt och tolerant sätt. Att kunna lyssna in andras åsikter, ta dem på allvar, och bemöta dem på ett respektfullt och tolerant sätt, är nämligen inget som kommer naturligt för människor. Därför bör du inte allt för lättvindigt anta att studenterna klarar att av möta kontroversiella frågor i en grupp där det finns varierande perspektiv och viljor. De måste även tränas i hur man bemöter alternativa perspektiv och viljor, bland annat hur man ger och tar emot kritik.

Om studenterna inte lärt sig hur man behandlar kontroversiella frågor, finns det skäl att sätta tid på att träna dem i det. En utmaning är att lärare inte har tid att göra det under loppet av en kurs. Detta borde därför vara en gemensam angelägenhet för lärarkollegiet. 

Minoriteter blir ofta tysta

Studenter vet inte alltid hur man ger utrymme till varandra, särskilt inte dem som representerar en minoritetsposition. 

Undervisning om kontroversiella frågor leder ofta till samtal. Utifrån ett demokratiskt ideal bör sådana samtal föras på jämlika grunder, där var och en av får yttra sig om de vill. Forskningslitteraturen visar däremot att de som representerar en minoritet eller innehar en minoritetsposition, tenderar att få ett begränsat utrymme i samtal om kontroversiella frågor. I relativt heterogena grupper riskerar nämligen majoritetens perspektiv att dominera, medan minoriteten inte sticker ut hakan.

Studenter och lärare uppfattar inte alltid när det sker. Om man befinner sig i majoritetsställning kan man lura sig att tro att den egna positionen är den enda eller åtminstone den mest rimliga. Man är alltså privilegierad och har gagnats av mer eller mindre uttalade strukturer och system för uteslutning i samhället. Trots att det sällan är någon uttalad vilja hos vare sig studenter eller lärare, ger man därmed mindre utrymme till vissa studenter när vissa kontroversiella frågor behandlas.

När du tränar studenterna i hur man behandlar kontroversiella frågor, bör du därmed även uppmärksamma dem på behovet att ge utrymme till dem som representerar en minoritet eller innehar en minoritetsposition. 

Material

Byford, Jeff, Sean Lennon, och William B. Russell III. ”Teaching controversial issues in the social studies: A research study of high school teachers”. The Clearing House 82, nr 4 (2009): 165–70.

Conover, Pamela J., och Donald D. Searing. ”A political socialization perspective”. I Rediscovering the democratic purposes of education, redigerad av Lorraine McDonnell, P. Michael Timpane, och Roger W. Benjamin, 91–124. Studies in government and public policy. Lawrence: University Press of Kansas, 2000.

Hess, Diana E., och Paula McAvoy. The political classroom: Evidence and ethics in democratic education. New York: Routledge, 2015.

Journell, Wayne. ”Teachers’ Controversial Issue Decisions Related to Race, Gender, and Religion during the 2008 Presidential Election”. Theory & Research in Social Education 39, nr 3 (juli 2011): 348–92. https://doi.org/10.1080/00933104.2011.10473459.

Lusk, Amy B., och Adam S. Weinberg. ”Discussing controversial topics in the classroom: creating a context for learning”. Teaching Sociology 22, nr 4 (oktober 1994): 301–8. https://doi.org/10.2307/1318922.

McAvoy, Paula, och Diana E. Hess. ”Classroom deliberation in an era of political polarization”. Curriculum Inquiry 43, nr 1 (2013): 14–47.

Övrigt

Om du upplever att denna beslutskarta var till hjälp, sprid det gärna vidare till dina kollegor och andra som potentiellt har användning av den.

För frågor och kommentarer, kontakta gärna Fredrik Portin, Malmö universitet (fredrik.portin@mau.se).