Forskningen visar tydligt hur viktigt det är att skapa en öppen föreläsningsmiljö som är stödjande och tillitsfull. Det är nämligen väldigt stor risk för att undervisningen spårar ut om studenterna inte bemöter varandra med tolerans och respekt.

Om studenterna inte accepterar att andra har olika åsikter och även vill uttrycka dem, vilken chans har du då som lärare att behandla frågor som kan väcka konflikter? 

Att de inte tror att studentgruppen är tillåtande och stödjande är en orsak som lärare anger varför de inte är vill undervisa kontroversiella frågor. Dessa lärare vittnar om hur svårt det är att skapa det som i forskningslitteraturen brukar beskrivas som ett ”öppet klassrumsklimat” som är tolerant, bygger på ett ömsesidigt utbyte av idéer och ett respektfullt bemötande av olikheter.

Att kunna skapa sådana miljöer som är tillåtande och stödjande är därför väsentligt om du vill undervisa kontroversiella frågor. Alltså, om studenterna litar på dig och tror att du vill dem väl, kommer de även att vara lättare att skapa de förutsättningar som krävs för att kunna använda sig av kontroversiella frågor i undervisningen. 

Om du anser att det inte är en stödjande och tillitsfull grupp som ni ska möta, kan du gå till nästa ruta och fråga dig om det är möjligt att utveckla dem till en grupp som är stödjande och tillitsfull. Detta bör däremot vara en fråga för hela kollegiet. Det är orimligt att tänka att den enskilda läraren ska kunna forma en sådan studentgrupp. Om du upplever att studentgruppen behöver utvecklas bör du därför göra det till en kollegial angelägenhet så att alla inom kollegiet arbetar för att utveckla studentgruppen till att bli stödjande och tillitsfull.

Ta reda på vem studenterna är

Om du är en vikarierande lärare eller ny lärare kan det vara svårt för dig att veta huruvida den studentgrupp som du möter är stödjande och tillitsfull. Här har därför kollegiet ett ansvar att berätta för dig om studentgruppen.

De bör i synnerhet berätta om det till exempel finns någon fråga som är särskilt kontroversiell inom den gruppen. Finns det någon tidigare kontrovers som du behöver känna till? Eller finns där en eller flera minoritetsgrupper vars erfarenheter behöver uppmärksammas? 

Desto mer information du har om studentgruppen, desto bättre kommer du att kunna förbereda dig. På detta sätt kan förhoppningsvis undvika onödiga konflikter. Om därför ingen frivilligt beskriver studentgruppen för dig, bör du själv fråga de som tidigare undervisat gruppen om det finns några utmaningar som du bör känna till. 

Material

Hess, Diana E., och Paula McAvoy. The political classroom: Evidence and ethics in democratic education. New York: Routledge, 2015.

McAvoy, Paula, och Diana E. Hess. ”Classroom deliberation in an era of political polarization”. Curriculum Inquiry 43, nr 1 (2013): 14–47.

Pace, Judith L. Hard questions: Learning to teach controversial issues. Lanham, Maryland: Rowman & Littlefield, 2021.

Övrigt

Om du upplever att denna beslutskarta var till hjälp, sprid det gärna vidare till dina kollegor och andra som potentiellt har användning av den.

För frågor och kommentarer, kontakta gärna Fredrik Portin, Malmö universitet (fredrik.portin@mau.se).