Den grundläggande insikt som beslutskartan vill förmedla är att undervisning om kontroversiella frågor medför påtagliga risker. De kan väcka antagonism och skapa splittring mellan studenter eller mellan student och lärare. Av den anledningen bör du reflektera över om det är värt risken att behandla en kontroversiell fråga i din undervisning.

Det kan ibland kännas frestande att använda sig av kontroversiella frågor för att skapa engagemang bland studenterna i undervisningen. Kontroversiella frågor är ofta intressanta studenternas intresse eftersom de vanligen är aktuella i samhällsdebatten. Forskningen visar därför att kontroversiella frågor kan öka engagemanget i undervisningen, framför allt om studenterna upplever att de berör dem på något sätt.

Men är orsaken ”det skapar engagemang” ett tillräckligt bra skäl att undervisa kontroversiella frågor? Engagemanget riskerar snabbt att omvandlas till antagonism och splittring. Då kan undervisningen få en negativ effekt på lärandet. Är undervisning om kontroversiella frågor värt det?

Det är även värt att påpeka att undervisning genomförs med specifika syften. Därför bör du fråga vilket syfte som din undervisning tjänar. Vad är det som du vill att studenterna lär sig? Och hjälper undervisningen om en kontroversiell fråga dig och studenterna att uppnå detta syfte?

Till skillnad från de övriga frågorna i beslutskartan har denna fråga ingen följdfråga. Det är bara ett enkelt ja eller nej. Och om det är nej så bör du överväga att inte undervisa den kontroversiella frågan.

Demokratifostran som orsak

Trots att du inte behöver använda dig av kontroversiella frågor för att uppnå syftet med din undervisning, kan det ändå finnas skäl att använda dig av dem.

Ofta har en lärare, program, universitet eller skola andra syften med undervisningen vilka inte alltid framgår i till exempel en kursplan. Ibland är dessa syften lagstadgade eller nedskrivna i strategidokument. Men ofta är de outtalade eller begränsade till enskilda lärares individuella målsättning med undervisningen.

Ett sådant syfte är att bidra till studenternas grundläggande demokratiska kompetenser. Detta är ett syfte som ofta lyfts fram i forskningslitteraturen om undervisning om kontroversiella frågor. Bland annat Diane Hess förklarar i Controversy in the classrom att förmågan att diskutera är en grundförutsättning för en fungerande demokrati. Att alla har en möjlighet att delta i offentliga samtal och lyfta sina angelägenheter innebär nämligen (åtminstone ett symboliskt) erkännande att alla är jämlika i det offentliga livet. Diskussioner om kontroversiella frågor erbjuder därmed enligt henne ett tillfälle där ett embryo av en demokratisk gemenskap formas, där studenterna som jämlikar har möjlighet att uttrycka varierande åsikter och perspektiv i en tolerant och respektfull miljö.

En annan orsak varför undervisning i kontroversiella frågor är viktigt är för att studenter inte kan undvika att möta kontroverser i vardagen. För att bättre kunna rusta dem inför konfliktfyllda möten i framtiden, behöver studenterna ha övat sig i att konfrontera och bli konfronterad av andra. Genom att träna sig i detta under kontrollerade undervisningsformer, kan de därmed lära sig att möta sådana konfrontationer fredligt i vardagen.

En del forskningslitteratur argumenterar ytterligare att kontroversiella frågor gör studenter bättre rustade att bidra till samhällsförändringar, eftersom de bland annat får bättre kunskap om minoriteters och marginaliserade personers angelägenheter. Undervisning i kontroversiella frågor kan därför bidra till en form av moraliskt och politiskt uppvaknande bland studenterna, där de är villiga att kämpa får minoriteters och marginaliserade personers rättigheter.

Det finns stöd för dessa argument i empirisk forskning. Forskningen pekar nämligen på att de som i vardagen tar del av varierande perspektiv kring vissa frågor, även uttrycker större kunskap om och intresse för demokratiska värderingar. Det finns ytterligare en korrelation mellan studenter som behandlat kontroversiella frågor med större valdeltagande, deltagande i frivillig verksamhet, samt intresse för offentliga angelägenheter.

Det är alltså inte alltid uppenbart att undervisning om kontroversiella frågor tjänar ett syfte i din undervisning. Men det kan ändå finnas skäl att använda dig av dem i din undervisning, i synnerhet eftersom de har potential att utveckla dina studenters demokratiska kompetenser.

Material

Berg, Wolfgang, Leena Graeffe, och Cathie Holden. Teaching Controversial Issues: A European Perspective. CiCe Guidelines 1. London CiCE Central Coordination Unit, 2003.

Dewey, John. Democracy and Education: An Introduction to the Philosophy of Education. Hardpress Publishing, 2013.

Feldman, Lauren, Josh Pasek, Daniel Romer, och Kathleen Hall Jamieson. ”Identifying Best Practices in Civic Education: Lessons from the Student Voices Program”. American Journal of Education 114, nr 1 (november 2007): 75–100. https://doi.org/10.1086/520692.

Fraser, Nancy. ”Politics, culture, and the public sphere: Toward a postmodern conception”. I Social postmodernism: Beyond identity politics, redigerad av Linda J. Nicholson och Steven Seidman, 287–312. Cambridge cultural social studies. Cambridge ; New York: Cambridge University Press, 1995.

Graseck, Susan. ”Teaching with controversy”. Educational Leadership September 1 (2009): 45–49.

Hahn, Carole L. ”Citizenship education: An empirical study of policy, practices and outcomes”. Oxford Review of Education 25, nr 1/2 (1999): 231–50.

Hess, Diana E. Controversy in the classroom: The democratic power of discussion. The critical social thought series. New York: Routledge, 2009.

Hess, Diana E., och Paula McAvoy. The political classroom: Evidence and ethics in democratic education. New York: Routledge, 2015.

Hess, Diana E., och Julie Posselt. ”How high school students experience and learn from discussion of controversial public issues”. Journal of Curriculum and Supervision 17, nr 4 (2002): 283–314.

Kahne, Joseph, David Crow, och Nam-Jin Lee. ”Different Pedagogy, Different Politics: High School Learning Opportunities and Youth Political Engagement”. Political Psychology 34, nr 3 (juni 2013): 419–41. https://doi.org/10.1111/j.1467-9221.2012.00936.x.

Kauppi, Veli-Mikko, och Johannes Drerup. ”Discussion and Inquiry: A Deweyan Perspective on Teaching Controversial Issues”. Theory and Research in Education 19, nr 3 (november 2021): 213–34. https://doi.org/10.1177/14778785211052199.

McDevitt, Michael, och Spiro Kiousis. ”Deliberative Learning: An Evaluative Approach to Interactive Civic Education”. Communication Education 55, nr 3 (01 juli 2006): 247–64. https://doi.org/10.1080/03634520600748557.

Misco, Thomas. ”The importance of context for teaching controversial issues in international settings”. International Education 42, nr 1 (Fall 2012): 69–84.

Mitchell, Theodore R. ”The high court and Hazelwood: Chipping away at rights”. The Christian Science Monitor, 25 januari 1988.

Mutz, Diana C. Hearing the other side: Deliberative versus participatory democracy. 1:a uppl. Cambridge University Press, 2006. https://doi.org/10.1017/CBO9780511617201.

Oxfam Education. Teaching controversial issues:A guide for teachers. Oxfam Digital Repository, 2018. https://oxfamilibrary.openrepository.com/bitstream/handle/10546/620473/gd-teaching-controversial-issues-290418-en.pdf?sequence=1&isAllowed=y.

Papamichael, Elena, Mary Gannon, Bojka Djukanovic, Rosa Garvín Fernández, David Kerr, och Ted Huddleston. Living with Controversy: Teaching controversial issues through education for democratic citizenship and human rights: Training pack for teachers. Strasburg: Council of Europe, 2015.

Torney-Purta, Judith, Rainer Lehmann, Hans Oswald, och Wolfram Schulz, red. Citizenship and Education

Övrigt

Om du upplever att denna beslutskarta var till hjälp, sprid det gärna vidare till dina kollegor och andra som potentiellt har användning av den.

För frågor och kommentarer, kontakta gärna Fredrik Portin, Malmö universitet (fredrik.portin@mau.se).