Hur ska vi kunna leva tillsammans utan att våra konflikter leder till våld? Som ett svar på den frågan har liberala demokratier försökt skapa juridiska och ekonomiska strukturer för att garantera en rimlig fred mellan olika aktörer i det offentliga livet. Ett led i det arbetet var att basera dessa strukturer på sekulär rationalitet, något som lett till religioners nödvändiga privatisering och separation från det offentliga, politiska arbetet.

Fredrik Portin argumenterar i denna undersökning att religionens nya synlighet i det offentliga livet under de senaste årtiondena, innebär att religio- ner inte längre kan reduceras till passiva, privata aktörer i förhållande till offentliga angelägenheter. Av den anledningen menar han att en ny, mera inklusiv offentlighet måste föreställas som förmår ta tillvara den politiska potential religioner bär på. Med hjälp av Bruno Latours och Alasdair MacIntyres tänkande argumenterar Portin att en sådan offentlighet kommer att präglas av öppen konflikt mellan olika religiösa och icke-religiösa aktörer. Han hävdar däremot att detta inte behöver förstås som ett problem, utan kan ses som en möjlighet att sträva efter en mera förträfflig föreställning om det allmänna goda.

Hämta den här